Erssons reseblogg

Kota Kinabalu 30/4

 

Idag blev det bad på ön Mamutik. Jag gjorde ju misstaget
igår att snorkla lite för länge utan T-shirt vilket medfört en
något oskön sveda på ryggen. Idag har jag nogsamt haft
T-shirt och hållt mig i skuggan för det mesta.

 

Nya kameran funkar bra men attans vad svårt det är att få till
några bra kort på dom där fiskarna. Dom står ju inte still!
Dessutom har vattnet varit ganska grumlig också. Sen
förenklas ju inte det hela av att man flyter som en kork,
så det är svårt att hålla sig kvar därnere.

 

Några av fiskarna vaktade sina revir riktigt ordentligt,
plötsligt small det liksom till på underläppen, en av dom hade
anfallit mig för att jaga bort mig. Tur att dom är små :-) !

 

Gick genom djungeln en bit till andra sidan ön där det skulle
vara bra med korall. Det fanns ingen strand där, bara klippor,
och dom enda som var där var jag och tre amerikanska tjejer
som bodde i Singapore.

 

När vi snorklat ett tag så tappade dom bort en av tjejerna som
inte syntes till nånstans. Det blev lite nervöst ett tag innan jag
till slut fick syn på henne några hundra meter bort.

 

Precis innan hemfärd så dök det upp två varaner precis
bredvid beachen. Dom är ganska stora faktiskt!

 

Inga transvestiter eller konstigheter idag. Åt middag tidigt
för jag måste packa. Taxin kommer 05:00 imorgon då det
bär av till Mulu.

Mamutik Island

 

Lovade Anne att visa lite muslimskt badmode. Hoppas det syns.

Koraller

Arg fisk

Svårfångad fisk, dom bara simmade ifrån mig hela tiden

Lite andra fiskar

Prickig fisk

Varan

 

Jösses...vilken kväll!

 

Efter att ha införskaffat kameran så gick jag runt lite, bl.a
genom marknaden där jag köpte lite melon och nån
annan skum, men god, frukt.

 

Gick vidare längs ett antal resturanger som ligger längs
vattnet och som vanligt så försöker ju personalen få en
att slå sig ner för nåt att dricka medan man kollar in
solnedgången.

 

Mycket riktigt  så dök det upp nån figur och undrade om
jag inte ville slå mig ner för en drink. Jag hade ändå
precis tänkt att sätta mig så jag slog mig ner vid ett bord.

 

Först då upptäckte jag att personen ifråga inte var kvinna
men kanske inte riktigt man heller...jag hade hamnat i
klorna på Mika, den hårt raggande transsexuelle servitören
(servitrisen?)!

 

Jösses!

 

Han/hon/den/det försökte helt ohämmat ragga upp mig
hela kvällen! Efter den första överraskningen så var det
faktiskt rätt kul eftersom han/hon var så totalt ohämmad.
Jag frågade om det inte var svårt att vara transa i ett
muslimskt land men det var inga problem tydligen. Jag hade
nog trott att det skulle vara seriöst svårt, men icke. Mika
hade tydligen tre systrar som bodde i sverige och tyckte
vi kunde träffas om han åkte och hälsade på i sveriga, något
jag artigt slingrade mig ur :-) .

 

Hur som helst blev kvällen rätt kul och minst sagt annorlunda
eftersom han/hon hängde vid mitt bord och pratade så fort det
blev en ledig stund över.

 

Nu är det dags att sova. Har bestämt mig för att det blir bad
imorgon också.

 

Marknaden:

 

Fina fisken!:

 

Servitören(trisen) Mika:

Solnedgången:

Kota Kinabalu, eftermiddag 29/4

 

Kamera införskaffad! Efter mycket letande och frågande
lyckades jag till sist spåra upp en kamerabutik och köpte
på mig en likadan kamera igen. Lite korkat kanske men
jag tror att haveriet beror på att jag inte har bytt packningar
sen jag köpte den och det måste man göra då och då.

 

Väl hemma visade det sig att mycket riktigt så hade
kameran tagit bilder trots att skärmen vart svart och dom
var rätt ok en del.

 

En liten reflektion bara med anledning av min shopping-
runda. Hur urtråkigt måste det inte vara att vara vakt vid
dessa shoppingcenter?
Det sitter nån stackare utanför varje ingång i värmen och
gör absolut ingenting. Till saken hör att folk shoppar ju
inte på dagarna så det finns knappt en kotte att vakta.

 

I juvelerarbutiken hade dom två sköna vakter beväpnade
med var sitt, som det såg ut, uråldrigt, gigantiskt, enpipigt
hagelgevär. Känns som att innan dom fått ner dom från axeln
och i skottställning har rånarna tömt butiken och försvunnit!

 

Här är några bilder från Sapi:

 

 

Den här kom lite FÖR nära :-)

 

 

 

Kota Kinabalu 29/4

 

Kom upp hyfsat tidigt och åkte ut till Sapi, en av öarna utanför KK. Jättefin liten ö med inte alltför mycket folk. Mest asiater som guppade omkring i flytväst samt några muslimsak tjejer som körde med heltäckande klädsel, huvudduk, solglasögon och flytväst!

 

Snorklingen var ok, men inte fantastisk.Ganska mycket olika fiskar, näbbgäddor, clownfisk, koffertfisk, nån typ av papegojfisk samt en massa andra vackra fiskar som jag inte vet vad det var.

 

Min vattentäta kamera valde naturligtvis att inte vara vattentät längre så efter en stund slocknade displayen. Den verkade dock kunna ta bilder fortfarande så jag körde på. Tror inte det blir så bra bilder i.a.f för det var en hel del partiklar i vattnet (sikten var hyfsad ändå) vilket nog innebär att ev. kort kommer att vara fulla av små prickar p.g.a blixten.

 

Försökte tanka över bilderna till datorn men nu verkar kameran ha gett upp andan helt. Tur att jag backat upp alla tidigare bilder! Velar för tillfället om jag imorgon ska åka ut till en annan ö (Mamutik), åka iväg på forsränning eller hitta på nåt helt annat. Vi får se. Nu är det dusch som gäller, sen ut på stan för att se om jag möjligen kan införskaffa en annan vattentätare kamera.

Kota Kinabalu 28/4

Dagen har mest varit en transportdag. Flyget till KK funkade bra
och jag har nu ett litet, men helt ok rum på Eden 54 som hotellet
heter.

Spenderade en del av eftermiddagen med att försöka hitta ett par
nya badbrallor. Detta var förvånansvärt svårt med tanke på alla
som badar, snorklar och dyker på öarna utanför KK. Till slut så
lyckades jag dock hitta ett par.
Sprang på Stefan och Walter ute på stan och fick en pratstund.

Vid sextiden drog jag ner till vattnet och satte mig på en strandbar
där jag tittade på solnedgången sippandes på en kall öl. Rätt nice!

Det satt en ensam tjej vid ett bord brecdvid så jag frågade om vi
inte kunde äta middag tillsammans istället för var för sig. Det
tyckte hon var en bra idé, så sålunda spenderades kvällen med
Lucinda från St Albans utanför London. Hon hade rest runt i
Thailand, Vietnam, Laos, Kambodja och Malaysia i fyra månader.
Största delen av tiden hade hon varit på olika massageutbildningar
i Thailand eftersom hon tidigare jobbat deltid som massör och nu
skulle utöka detta till en heltids sysselsättning. Hon hade rest
väldigt mycket i övrigt också och hade massor att berätta.


Kul kväll faktiskt som vi rundade av vid halvelvatiden. Nu är det
dags att sova för jag tänkte ta första båten imorgon bitti ut till
öarna för lite snorkling.


God natt!

Sandakan 28/4
Vaknade av mig själv vid 5:30 så jag tog och gick upp och gick en sväng 
längs vattnet. Som tur var gick jag åt rätt håll och hamnade på
fisk/grönsaksmarknaden som redan var i full gång. Efter det dusch och
frukost. (Det dyker upp en och annan sömndrucken myra nu medan
jag skriver :-) )

 

 

 

 

 

 

 

Hej!

För er som inte orkar läsa det långa inlägget tidigare så kommer
här den enkla versionen med bara bilder. Bra va?

 

Osman

Några upphetsade Pygmé-elefanter

 

Long tailed Makak

Pig tailed Makak

Näshornsfågel

Näsapa

Varan

Nattaktiv Häger

Krokodil

Tusenfoting

Orang Utan

 

 

Det här inlägget är jättelångt.
Bilder lägger jag upp inästa inlägg så kan den som inte orkar 
läsa bara kolla bilderna. Snällt, inte sant! :-)

Kuala Lumpur 25/4

Upp 03:30. Mot alla mina förväntningar dök faktiskt den förbeställda taxin upp!
Killen som beställt den gick till och med upp och kollade att den kom. Service!
Sen blev jag lite konfunderad över om vi skulle hamna på rätt flygplats men det
gjorde vi också. Klockrent!
Allt gick smidigt på flygplatsen. Det där med vätskor på flygplan är uppenbarligen
nåt man inte tagit tills sig vad det gäller inrikesflygningar i Malaysia i.a.f.
Knallade glatt igenom säkerhetskontrollen med en halvliters vattenflaska utanpå
ryggsäcken.

Sandakan/Sukau 25/4

Flyget funkade utmärkt och jag sov nog bort nån timme. Möttes av min chaufför 
Juda, som hade en skylt med mitt exotiska namn stavat som "Bgorn".
Vi plockade upp ett engelskt par i Sandakan, Alister och Gabby, och sen drog vi
iväg mot samhället Sukau vid Kinabatang River.

Bilfärden tog ca 2.5 timmar på vägar som ibland kunde uppvisa de mest
fantastiska "pot holes". Rätt mycket trafik var det också. Väl framme möttes vi
av Osman som skjusade oss till sitt hus som låg några minuters båtfärd upp-
ströms Kinabatangan River.

Familjen består av Osman, hans fru Yanty, deras fem barn plus ett brorsbarn
samt sex stycken katter (hona + 5 ungar). Man bor verkligen mitt i deras hem,
inga krusiduller, vattnet tas från floden (som mest ser ut som lervälling), ingen
luftkonditionering, ojämna sängar o.s.v. o.s.v men det är hur bra som helst!
Osman var en fantastisk guide och Yanty lagade SÅ bra mat! Barnen var jätte-
trevliga och förvånanvärt lugna. Det var väl mest kattungarna som drog en
lättnadens suck när barnen väl dragit iväg till skolan. Dom kånkades omkring,
kläddes upp o.s.v mest hela tiden men verkade ändå rätt nöjda med det.

Vi var totalt 5 st som bodde hos Osman första natten, Alister och Gabby samt
Stefan och hans pappa Walter från Tyskland.
På eftermiddagen efter en god lunch så var det dags att ge sig ut på den första
båtturen. Osman sa att hade hört att dom hade sett Pygmé-elefanter längre
nedåt floden så han föreslog att vi skulle åka dit, det skulle vara en rätt lång
färd men alla ville gärna åka.

Vi åkte neråt längs floden och såg massor av Näshornsfåglar, Näsapor, olika
Makaker, Varaner och olika rovfåglar. Osman var enorm på att se djuren,
varanerna t.ex låg och vilade utsträckta på trädgrenar, helt hopplösa att se
även på ganska nära håll, men Osman såg dom på typ 100 meter.

Slutligen sa Osman åt oss att hålla utkik längs stränderna för nu var vi i
området med elefanterna. Mycket riktigt, strax därefter hojtade Osman till
och pekade mot ena flodstranden. Där såg vi ryggen på en elefant som gick
och betade i strandkanten. Det var förvånansvärt vad orädda elefanterna
var för båten! Osman tog oss ända in till strandkanten så vi var typ 2-3
meter från elefanten och den brydde sig inte för fem öre. Fler elefanter
dök upp och efter ett tag hade jag räknat till 11 st! Däribland en liten baby-
elefant. 

Vi studerade dom en bra stund tills det var dags att åka tillbaka. När vi hade
kanske 10 minuter kvar och mörkret började lägga sig så började motorn
varva kraftigt utan att vi kom nånstans. Först trodde jag att det var nåt som
fastnat i propellern för det flyter en hel massa vegetation, t.o.m hela träd,
ner längs floden. Det visade sig till slut att det var gummibussningen i
propellern (som skyddar propellern om man går på grund) som hade gett
upp. Därför kunde vi bara puttra sakta framåt. Tur att det inte var så långt hem!

Väl hemma var det dags för middag, strimlad biff, flodräkor, lamm, fisk,
grönsaker och ris...fantastiskt gott! Medans vi åt bytte Osman motor på båten.

I säng vid 21:30, trodde det skulle bli svårt att sova p.g.a värmen men fläkten
jag hade på rummet funkade förvånansvärt bra. Däremot var det ett väldigt liv
under natten, utanför var det dom sedvanliga djungelljuden och inomhus var
det nån som dunkade runt och hade sig. Huset står på styltor och hela rummet
gungade när nån rörde sig.

Sukau 26/4

Sov väl lite sådär fram till 06:00 då det var dags att gå upp för att kunna åka
på morgonturen 06:30. Hela landskapet var insvept i tät dimma när vi gav oss
av, denna gång uppför floden. Efter bara kanske 500 meter styrde Osman in
till stranden och där, i ett ensamt träd, satt en Orang Utan (så heter dom på
"riktigt", Orang=Människa, Utan=skog). Det var en ung Orang Utan som satt
och åt. Vi satt och tittade på den ett bra tag från båten.
Tyvärr var det svårt att ta kort då det dels var dimmigt, dels motljus mot himlen.
Alla var dock väldigt nöjda med att ha sett en vild Orang Utan!

Vi drog vidare längs floden och via en smalt biflöde nådde vi sjön "Ox Lake".
Där stannade vi och fikade på Mariekex och sött Te. Vattnet kryllade av
"Doctor Fish", det är den fisk som används för att ta bort död hud och sånt
från t.ex fötter som ni kanske sett i Thailand (tror jag sett det i sverige
också). Sticker man ner handen i vattnet, gärna tillsammans med en kexbit,
så kryllar det strax med små fiskar som glatt nafsar en i fingrarna, kul!
Lite överraskad blir man dock när det plötsligt dyker malar på typ 10-15 cm
som också gärna vill ha kex och som kanske inte har full koll på vad som är
kex eller finger!
Det finns ju krokodiler också men det brukar gå bra säger Osman :-).

Efter fikat var det dags för lite "trekking" i djungeln. Långbyxorna och
gummistövlarna var på, likaså ordentligt med myggmedel. De första djuren
vi stötte på var naturligtvis blodiglar som hungrigt satt och svängde på bladen.
Det hade varit översvämmning då det har fallit ovanligt mycket regn på senaste
tiden, så djungeln var rejält lerig och blöt. Normalt ser man inte så mycket djur
under trekkingen och det gjorde inte vi heller, det var mera upplevelsen att ha
gått i djungeln.
Tusenfotingar, ödlor och spindlar var väl i stort sett det vi såg samt spår efter
vildsvin och hjort. Det var dock rejält svettigt och lerigt att gå i djungeln så när
vi kom tillbaka var det skönt att få frukost och sen en dusch.

Efter frukost drog de övriga gästerna vidare medan jag skulle stanna åtminstone
en natt till. Eftersom nästa planerade aktivitet var en ny eftermiddagstur så
frågade jag Osman om han kunde fixa en chaufför som kunde ta mig till de
närliggande Gumatong Caves. I dom grottorna bor förutom fladdermöss också
de svalor vars bon man samlar och gör t.ex svalbosoppa av. Osman ringde
efter en chaufför och eftersom Osman själv skulle göra några ärenden så
åkte han med oss. Dom släppte av mig vid grottorna och skulle hämta mig ca
2 timmar senare.

Till den första grottan gick det en träspång genom djungeln så man behövde
inte bekymra sig om blodiglar. Grottan var enormt stor, överallt flög det omkring
svalor och högt upp i taket hängde det fladdermöss och sov. Man gick i grottan
på en träspång längs väggen för golvet är täckt av metertjocka lager av spillning.
I den, och för övrigt även på själva spången, springer det runt massor med
kackerlackor som lever av spillningen.

Jag tog det rätt lugnt eftersom jag hade, i mitt tycke, gott om tid. När jag väl
avverkat grotta nummer ett så gick jag tillbaka till själva centret där jag betalat
entrén för att kolla kartan till nästa grotta. Där fanns en liten kinesgubbe som
glatt viftade och pekade på den ganska outgrundliga kartan samt sa något
kryptiskt om att jag skulle gå dit och dit och sen fråga om vägen....hmm...ok då.

Det var bara att stega iväg in i djungeln igen, även den här gången på en trä-
spång, som blev en stig, som blev flera stigar....??...hmmm...bara att chansa,
stigen blev till en uttorkad bäckfåra som steg väldigt brant upp längs berget.
Undrar var jag är???

Nu kanske det bara är jag, men att idka typ bergsklättring i 30-gradig djungel
med 90% luftfuktighet upplever jag som något påfrestande. Svetten skvalar
och den ev. kondition man har känns som bortblåst. Till slut kom jag fram till
ett hål i berget som visade sig vara en öppning i taket till en underliggande
grotta. Där fanns också ett enkelt skjul för de som arbetar med att skörda
svalbona. Dom firar ner sig genom öppningen och klättrar på nåt livsfarligt
sätt runt och samlar in bona. 


Det tråkiga är att folket här inte verkar ha nån som helst känsla för det här med
skräp. Runt vartenda sånt här skjul ser det ut som en soptipp ...trist. Nåja, stigen
...eller vad det nu var, ledde vidare uppför en minst sagt ranglig stege. 
Glatt vidare...efter mycket svett, pustande och ett antal såna där hål i marken
tänkte jag att nu ger jag upp! Orkar inte mer!

Vem dyker väl upp då? Lika svettig och pustande som jag men kanske i något
bättre form (är också 13 år yngre måste jag påpeka), jo Osman! Dom hade
kommit tillbaka tidigare och han var lite orolig att jag skulle gå vilse, halka eller
bli attackerad av Pigtailed Makak. Vilken omtanke :-) ! 
(Den Makak arten är tydligen väldigt aggresiv och anfaller i flock. )

Det var tydligen inte så långt kvar till toppen så vi fortsatte en bit till och där
fanns en väldigt stor öppning som ledde ner i grottan undertill. Efter en vilo-
stund så gick vi tillbaka ner igen. Jag missade alltså själva grottan och såg
bara hålen i taket men det var alldeles för ansträngade att gå vidare så jag
var nöjd.


Tillbaka Sukau så väntade nya gäster vid båten. Ett australiensiskt par samt
en familj från Nya Zeeland, föräldrar samt två tonårsdöttrar. Det sedvanliga
eftermiddagsregnet hade börjat under bilfärden tillbaka och nu vräkte det ner.
Den nya zeeländska familjen var väldigt bekymrade över sitt bagage som
skulle bli blött så jag gav dom min regnponcho, jag var ju redan så blöt man
kunde bli, fast inte av regn. (Tycker i.o.f.s att om man åker till en regnskog
så borde kan ju inte bli förvånad övar att det regnar...eller?)
Döttrarna körde med paraply, liiite tveksamt kanske när man skall åka öppen
båt i åskregn. Nåja, väl tillbaka hos Osman så var det bara att vrida ur alla
kläder plus sig själv.

Efter sedvanligt god lunch så var det dags för eftermiddagsturen neråt floden
för att se om vi skulle lyckas se elefanterna igen. Bruce, pappan i familjen,
hade värsta objektivet till kameran och Mary, mamman, var ganska om och
kring sig och ville veta om vi skulle se några Orang Utanger o.s.v, o.s.v. Ju
mer tiden led märkte jag att Osman ruttnade mer och mer. Det var lite för
mycket "rik familj på utflykt" för hans smak. Det märktes på båtfärden
också, inte alls lika många stopp för att kolla in apor och andra djur. Han
visade oss pliktskyldigast allt men inget extra som dagen innan. Mig gjorde
det inget eftersom jag hade sett allt redan.

När vi kom fram till "elefantområdet" så hittade vi en flock ganska omgående.
Det visade sig sen att det var samma flock som kvällen innan. Vi beundrade
dom länge och väl, det finns inte så många kvar i Kinabatangan området och
det är inte alls säkert att man får se några alla. Nu hade jag sett dom två
kvällar i rad!

I flocken ingick en baby-elefant samt en väldigt ung hane. Av nån anledning så
var den unga hanen väldigt osäker på oss och började trumpeta oroligt. Då blev
resten av flocken också orolig och samlades kring dom unga elefanterna för att
skydda dom. Osman kunde naturligtvis inte hålla sig utan började utstöta hoanden
och tjut så att dom stackars elefanterna blev ännu mer oroliga.

Till slut satt vi i den där lilla fjuttiga båten (åtminstone i jämförelse med en
elefant, låt vara en pygme-elefant men ändå) med fem, sex stora elefanter
brölande och morrande (ja, dom morrar på nåt konstigt sätt) bara 4-5 meter
bort. Ganska spännande men faktiskt lite nervöst också!
Till slut gav sig Osman och då lugnade också elefanterna ner sig.
(Dagen efter pekade Osman ut fören på sin båt som var alldeles trasig i däcket
och sa glatt att det där hade en elefant gjort...hmm...undrar varför :-) ? )


Hela vägen tillbaka satt Osman och muttrade över den nya Zeeländska familjen
som han tyckte bossade runt för mycket. Jag satt alltså ensam på bänken längst
bak precis framför Osman så det var mig han beklagade sig för. Däremot så
gillade han mig för jag frågade om det fanns mycket nattdjur och då undrade 
han genast om jag ville ut efter middagen för att kolla om vi kunde hitta
krokodiler och nattdjuren. Självklart ville jag det men jag sa att det fick han
bestämma för den stackars karln jobbar ju dygnet runt.
"Don't worry", Osmans standard uttryck, så så fick det bli. MEN jag fick inte säga
nåt om det till dom andra!

Återigen en kanonmiddag under vilken Bruce var väldigt "på" och undrade om det
inte gick att åka ut och kolla efter krokodiler eller nattdjur. Osman bara skakde på
huvudet och gav en massa bortförklaringar om för högt vattenstånd och diverse
andra saker, samtidigt som han gjorde diskreta grimaser till mig.

Så...efter middagen gick vi helt sonika till båten och drog iväg.


Wow! Vilken stjärnhimmel, den bästa jag sett! Jag mitt korkade nöt fick ju nån
mindre hjärnblöding och tyckte att det borde räcka att ta med sig den lilla
kameran och lämna Nikon kameran hemma, BIG misstake! (Fast jag försöker
trösta mig med att blixten och Osmans spotlight säkert inte räckt till ändå).
Ugglor, Flygande hundar, olika nattaktiva Hägrar och andra fåglar. Tyvärr inte
några krokodiler, bara nåt glimmande öga i mörkret som snabbt försvann under
ytan. När vi väl vände stängde vi av motorn och satt och pratade medan båten
fick driva med strömmen under den där fantastiska stjärnhimlen med
ackompanjemang av alla djungelljud! Oförglömligt!


Så småningom startade vi motorn igen och begav oss hemåt. När vi landar vid
Osmans hus så får vi syn på en liten baby-krokodil under grannens brygga.
Osman försökte fånga den men tyvärr var den alldeles för snabb för honom.
Nu var väl klockan runt 22 så det var bara att krypa ner i sängen.


Sukau 27/4


Sov väldigt gott i natt. Steg upp vid 05:30 eftersom Osmans familj redan hade
gjort det och det var skönt att tillbringa lite tid med dom utan alla andra. Vattnet
hade sjunkit ca 30-40 cm under natten så jag hjälpte Osmans brorson få båten i
sjön så att ungarna kunde komma till skolan. 


06:30 var det dags för ny morgontur till Ox Lake. Jag hade bestämt mig för att
hänga med ifall vi skulle kunna stöta på Orang Utan igen (tur var det skulle det
visa sig) däremot skulle jag skippa trekkingen eftersom alla mina kläder i stort
sett var dyngsura/rejält leriga. 


Det var sedvanlig dimma över floden, om möjligt ännu tjockare än under
gårdagen men när vi passerade trädet där vi sett Orang Utangen tidigare så satt
den faktiskt kvar! Perfekt! 


Den här gången så lät Osman oss gå iland. Innan frågade han dock om alla
hade stövlar. Visst alla andra hade ju gummistövlar, leach socks (strumpor
mot blodiglar) och långbyxor. Jag hade jumpaskor utan strumpor och shorts
så jag frågade Osman om jag skulle dö om jag gick iland eller bli totalt
utsugen av blodiglar ;-). Han försäkrade glatt att det var lugnt och visade
att han själv var barfota.


Sagt och gjort, hopp iland och iväg till trädet. Tyvärr var det fortfarnde väldigt
dimmigt och så mycket motljus att det var hopplöst att fotografera men det
var kul att se den sitta där i trädtoppen och nogsamt äta sin frukt. Maffiga djur!
Efter en lång stund, paret Bruce och Mary sprang ju runt som tokar och ville
aldrig därifrån (döttrarna verkade däremot helt ointresserade och satt mesta
tiden i båten), så kom vi därifrån.


Efter sedvanlig fiskmatning i Ox Lake så drog resten iväg på trekking medan
jag spenderade tiden med att utforka de 50 kvm närmast båten. Jag hade
ingen lust att gå längre p.g.a av leran och blodiglarna. Det kryllar av blodiglar
där och jag tänkte att det kunde vara lite coolt om man lät en bita en på armen
och sen ta ett kort av den. Vilken besvikelse! Dom vägrade bita sig fast, inte en
enda, dom i stort sett flydde istället! 
Jag tror det berodde på att jag var ganska rejält insmord med myggmedel.


På vägen hem hade dimman lättat och solen kommit fram så när vi passerade
Orang Utan trädet så var det många glada miner när det visade sig att den satt
kvar! Iland igen och nu blev det mycket bättre bilder (det var svårt ändå).
Perfekt!


Då så, då hade man alltså sett det mesta utom krokodil, vilket var lite synd.
Men vad ligger då på en sandbank om inte en jättestor krokodil! Yey!
När båten närmar sig flyr den ner i en kanal som går mellan sandbanken och
flodstranden men Osman manövrerar båten så att jag kan ta några bra bilder
på den. Sen virvlar det bara till och den är borta.


När vi kommer tillbaka är det frukost och medans de andra packar ihop sina
saker för att åka vidare så passar jag på att duscha. När jag är klar så har
dom åkt. Det blir åter lugnt och skönt. Jag tänker att jag ska visa lite bilder
från sverige för Osman och Yanty som jag har på datorn. Den har jag haft
stående på golvet i mitt rum för laddning under natten. Slår på den och börjar
knappa....sablar vad mycket myror det är här! Blåser bort dom....dyker upp fler
....blåser bort....ännu fler...men var kommer dom ifrån???


Visar sig att dom företagsamma pyttesmå röda myrorna har bestämt sig för
att flytta in i min dator! Det blev mycket knackande och blåsande innan jag
åtminstone lyckats jaga iväg lejonparten av dom!


Osman har beställt en chaufför till mig som ska köra mig dom 2,5 timmarna till
Sandakan och även rekommenderat ett hotell. Så efter att jag betalat ca 1600 kr
för två nätters helpension, transport på cirka 15+15 mil och 5 utflykter om ca
3-4h styck så åker jag iväg (jag gav dom en natts extra eftersom jag faktiskt
bokat 3 nätter). 


Väl framme i Sandakan lämnar jag in alla mina kläder förutom dom jag går och
står i till tvätt. Alla kläder är totalt dyngsura, leriga och luktar definitivt inte gott.
Sen ger jag mig ut på stan för att köpa ett par T-shirts. Jaha ...och hur lätt var
det då? XXL i ett land där ingen är över 150 cm :-)!
Frågade på ett par ställen men det blev bara No! No! Till slut fick jag ge mig och
shoppa i hotellets turistshop, två T-shirts, av god kvalitet faktiskt, för 140 kronor.
Helt ok.


Tillbringar eftermiddagen med att duscha, njuta av luftkonditioneringen samt att
kolla in stan som inte är speciellt kul samt att skriva det här. Det kommer
fortfarande ut myror då och då :-)

Snart dags att få lite välförtjänt sömn. Imorgon eftermiddag bär det iväg till
Kota Kinabalu.

 

Kuala Lumpur 24/4

Vaknade vid 8 men orkade släpa mig upp först 8:30. Det blev en kalldusch då
jag inte fattade mig på vattenvärmaren och eftersom den såg ut att kunna vara
lika effektivt dödande som elektriska stolen, så nöjde jag mig med kallvattnet.
Promenerade upp till Petronas Twin Towers. Killen på guesthouset sa att jag
skulle vara där tidigt, men tydligen var 10:45 inte tidigt nog, så alla biljetter för
att åka upp i tornen var slut. Nåja, "been there, nearly done that"!
Sen tänkte jag knalla iväg till TV-tornet för där borde man ju komma upp i.a.f .
Tog visst lite fel på riktning vilket innebar att jag hamnade i en rätt fin park.
Hittade dock rätt så småningom.
En sak jag inte fattar, har folk i dom här länderna inga svettkörtlar eller...?
Jag känner mig (och ser förmodligen också ut) som en icke urvriden disktrasa.
Många går omkring i jeans och långärmat och ser hur svala ut som helst. Fattar
inte hur dom står ut! Värmen är helt ok men man känner sig lite ofräsch när man 
känner sig dygnsur och alla andra ser hyfsat svala ut.
Efter uppstigning i TV-tornet blev det en kort visit till ett litet zoo som låg där
(ingick i biljettpriset). Inge kul, man tycker bara synd om dom stackars djuren.
Runt TV-tornet har man sparat en bit regnskog som jag tog en liten promenad i.

Taxi till China Town sen fortsatt promenerande. Jag kommer att bli proffs på
stadspromenad! Kollade in ett antal olika tempel, häftigaste är dom kinesiska
som är både färgranna och ibland totalt rökfyllda av rökelse. Lyckades bli lite
vilsen igen, men efter att ha fått lite hjälp av en amerikanska, som jag i min
tur hjälpte hitta till City Market, så var jag "back on track".
På eftermiddagen lyckades jag perfekt tima in ett resturangbesök med dagens 
åskoväder. Jäklar vad det regnade, det fullkomligt vräkte ner i säkert en timme!
Satt där så gott på resturangen under ett litet tak och tittade förnöjt på dom
stackare som försökte undkomma syndafloden.
Försökte shoppa en regnponcho men det verkar helt hopplöst. 
Ikväll blir det tidigt i säng för flyget går 07:15 så jag måste gå upp vid 03.30.

Har hittat några engångsregnponchos, vi får ser hur dom funkar, kanske bättre
än utan i.a.f! Lyckades få igång vattenvärmaren och duscha utan att bli
elektrifierad, Yes!
Strax dags att natta. Får se om det dyker upp nån taxi imorgonbitti vid 4,
spännande!
Kan bli magert med blogg dom närmaste dagarna eftersom jag inte tror att
Osman har internet.

Här bor jag:

Petronas Twin Towers:

Park med bad:

Utsikt från KL Tower (TV tornet)

I China Town

Indiskt tempel:

Bedjande kines:

Rökelse i kinesiskt tempel:

Åskregn:

Bangkok 23/4

Upp kl 06, duscha och packa det sista. Tänkte tydligen helt fel när jag kom på
den ljusa idén att boka ett rum på det här hotellet för natten innan jag flyger
hem eftersom det var ett väldigt bra hotell. Portiern såg helt förvirrad ut och
efter en stunds hummande och funderande blev den stackars karln oehört
lättad när jag sa att jag bokar via nätet istället. Verkade som om han aldig hört
talas om en manuell bokning.
Taxifärden till flygplatsen gick som smort ända tills jag betalade med en 1000-lapp,
resan kostade 400. Den väl förberedde chauffören hade naturligtvis ingen
växel utan fick springa runt i 10 minuter inne i terminalen innan han lyckades växla.
I säkerhetskontrollen så gillade dom inte min ryggsäck som är fullproppad med
kameror, dator, laddare, sladdar o.dyl. Det blev till att plocka ut allt och röntga
om hela baletten. Frukost intogs på flygplatsens Burger King, rätt fantasilöst
men jag var inte sugen på nudlar eller ris.

Kuala Lumpur 23/4
Air Asia funkade bra, kändes som ett lite lyxigare Ryan Air, fast jäklar vad trångt
det var, definitivt anpassat för asiater! Satt bredvid två indier som knappt
verkade kunna nån engelska alls (skumt). I det exakta ögonblicket som
landningshjulen tog i marken så slet båda av sig säkerhetsbältena och ville
hoppa upp och börja ta ner bagaget! Jag hade platsen vid gången och hade
definitivt inte lust att börja resa mig samtidigt som piloten bromsade för fullt
så jag satt lugnt kvar hela vägen in till terminalen med två lätt stressade indier
hoppande i sätena innanför.
När vi väl kom av så gick hela flocken fel och hamnade i inrikesterminalen. Det var
lite förvirrande med pågående ombyggnad så det var väl inte helt konstigt.
Tyvärr så innebar detta att man i princip var tvungen att gå tillbaka runt hela
flygplatsbyggnaden....utomhus...vilket var både varmt och fuktigt.
Väl ute så var det dags för taxi. Tog en som man betalar i förväg (73 ringgit),
vilket nog var en bra affär med tanke på utgången. Först och främst så var det
ganska långt till stan, typ en 55 km, för det är en lågprisflygplats, sen visste inte
chauffören riktigt var mitt guesthouse låg.
Detta innebar att det tog närmare två timmar att hitta dit. Jag hade som tur var
en GPS karta i min dator och där hittade vi till slut adressen. Sen råkade vi på en
initiativrik trafikpolis som hade tagit över uppgiften från dom, till synes, väl
fungerande trafikljusen. Han hyste tydligen nån förbittring mot just våran sida
av korsningen för det tog närmare 10 minuter innan han släppte över oss.

Kan väl säga att standarden på "Step Inn Guesthouse" skiljer sig ganska drastiskt
från De Arni hotel i Bangkok. Fast det är kanske en bra förövning inför nästa
boende i djungeln!

Jag gillar spontant KL bättre än Bangkok, grönare, vackrare och mindre hetsigt.
Vi får se efter morgondagen då stan skall göras. På måndag bär det ju av till Borneo.
En sak som för övrigt är lite förvirrande är att det är en ny tidszon här i KL trots
att man åkt rakt söderut. Så nu är jag 6 timmar före er!

Ett par bilder från KL (inga höjdare, det började bli mörkt)

Bangkok 22/4 Kväll:
Kvällens middag blev lite intressant!
Efter min rundtur på stan åkte jag hem, tvättade, duschade, packade för
morgondagen och slappade lite rent allmänt.
Sen drog jag iväg för att äta lite och slank in på nån återvändsgata mellan
Patpong 1 och Patpong 2. Såg ett ställe som såg bra ut och reflekterade inte
så mycket, var väl lite trött efter dagens turistande. När jag väl satt mig så
la jag märke till en stor reklamaffisch för öl som till största delen pryddes
av en riktig Thaihunk till karl.
Hmmm....skumt...kollade runt lite och inser att hela personalen består av
unga snygga pojklar.....gästerna är uteslutande äldre vita män + stackars
lilla mig.
Jösses! Jag har landat på en gayresturang! Ja ja....det är bara att bita ihop 
och se glad ut! Det var naturligtvis inga problem och inga otillbörliga
närmanden :-). Här har ni länken om ni är intresserade ;-) :
http://www.telephonepub.com/
Maten var god fast jag fattar inte vurmen för att lämna kvar en del
av räkskalen på räkstjärtarna! Det blir ju bara jobbigt!

Kvällen avslutades på min sedvanliga bar med lite trevligt snack med
Sa och Pear. Det blev inte många öl och jag gick hem i hyfsad tid eftersom
jag ska upp tidigt i morgonbitti. Flyget går 10 så jag måste nog åka
vid 7-7:30 tiden.

 

 

Bangkok 22/4
Lite seg imorse får jag erkänna. Hade dock bättre tur med Tuk-Tuk förarna
idag som snällt körde direkt dit jag ville. Först blev det ner till floden för en
"Longboat" tur längs kanalerna. Därefter tog jag flodbåten lite på vinst och
förlust norrut och hoppade av vid helt fel brygga mot vad jag trott. Det blev
ganska bra ändå för då hamnade jag på Khaosan Road, ett världsberömt
"Backpacker" ställe som befolkades av en hel del backpacker samt en del
rätt udda existenser. Kul att se! Vandrade runt en hel del på gatorna i området
som kryllar av försäljare. Till slut fick jag nog och tog en Tuk-Tuk till
"The Golden Mount", ett tempel som ligger på en kulle mitt i Bangkok, fin
utsikt men rätt svettigt att klättra upp. Ner igen och lite mer promenad samt
intagande av lunch, "flied lice". Sen blev det helt otippat ett tempel igen
som bara poppade upp mitt ivägen, "Wat Suthat". Otroligt egentligen vad
fridfullt det blir så fort man kommer innanför tempelmurarna. Man hör
nästan inte bilarna och oljudet utanför. Jag vet inte om det beror på att
det inte är nån turistsäsong, eller om det bara är jag som är knäpp nog att
besöka dessa tempel, men det är ganska folktomt faktiskt. De är rätt skönt!
Nu har jag packat ihop inför morgondagen och tvättat lite. Lyckades inte checka
in ordentligt via mobilen så vi får se hur det funkar imorgon.
Här är lite bilder från dagen:

Flodtur:

 

En del tyckte det var kul att mata fiskarna (för tydligen lycka eller nåt
sånt med sig om inte annat så för brödförsäljarna :-) ):

En flytande försäljerska:

 

Lite otippat har tydligen Mekonomen öppnat en relativt okänd filial här:

Khaosan Road

 

En "liten" tusenfoting som larvade runt på stenarna:

Bangkok 21/4
Dagen har tillbringats bland Buddor och åter buddhor.
Började med att åka Tuk-Tuk med en glad förare ( jag gick med på att titta
in hos hans sponsor i typ 30 sekunder för att han skulle få bensinkuponger,
det låg ändå på vägen så det var ok) till flodbåtarna som jag tog upp till
det kungliga palatset och "Temple of the Emerald Buddha", imponerande!
Mindre imponerande är dom fantastiskt tröttsamma men (det måste man
ju ge dom "credit" för) uppfinningsrikar skojarna som försöker lura iväg en
på diverse andra utflykter för att templet är "stängt". Iklädda t.ex "turistpolis"
legitimation så upplyser dom glatt om att templet är stängt men som tur är
kan dom erbjuda en annan rutt med sevärdheter.....suck! Jag lyckades undvika
alla dessa försök och fick se det JAG ville se.
Ett antal tempel avverkades under dagen med en rislunch på nåt hak vid floden.
Hem åkte jag med en mindre glad förare eftersom jag totalvägrade att besöka
hans sponsor, men jag kom hem snabbt iaf :-)
Efter nån timmes välförtjänt vila och dusch så blev det barhäng och middag på
Roadhouse med en ordentlig hamburgare som kontrast till alla nudlar och risrätter.
Sen blev det barhäng igen tills alldeles för sent på natten så nu ska det sovas!
God natt!

Undertecknad vid "Temple of the Emerald Buddha"

Temple of the Reclining Buddha

The Reclining Buddha (Den var stooor!)

Så här gick resan:

Kastrup 19/4
När jag skulle gå ombord på flyget på Arlanda så hade jag ingen sittplats
på mitt boardingkort. Visade sig att dom bytt kärra men det var bara bra,
den var större så jag hade en stol ledig bredvid mig. Dom lyckades också
landa 15 minuter före tidtabell så än så länge flyter det på :-)
Det blev Chicken Tikka Masala + nudlar till middag på Kastrup.

Bangkok 20/4

Tja, att flyga långt är ju inget som en man i min längd drömmer om men
det gick relativt bra, trots en fet israel(?) i sätet bredvid som envisades
med att sno åt sig armstödet och lite till. Vi landade 45 minuter före
ankomst tid och jag börjar misstänka att SAS kör med det gamla Ryan Air
tricket, att sätta flygtiden rejält längre än den egentligen är. Allt för att
alltid kunna hålla tidtabell. Dom skröt nämligen ganska ohämmat om
just det efter varje landning ("det punktligaste flygbolaget i Europa....bl.a").
Bangkok!
Hett (34 grader), fuktigt (det regnade kraftfullt när jag satt i taxin), stökigt
och vad jag sett hittills....ganska fult om man ska vara ärlig.
Taxichauffören tog nog för mycket betalt men jag orkade inte tjafsa efter
ca 1 timmes körning som kostade typ 175 kr. 

Hotellet är kanonfräscht och ligger precis vid Patpong, typ ett sexdistrikt
som har blivit mera "rumsrent" på de senare åren och numera även har en
nattmarknad (ja inte en SÅN marknad utan för olika smäckiga prylar)
och ....NEJ...det var inte planerat! 
Jag hade bara inte kollat ordentligt var hotellet låg, bara att det hade fått
bra kritik! (man kan ju undra varför... ha ha!).
Men allvarligt, det är jättefrächt med trevlig personal fast dom var väldigt
noga med att upplysa om att som "singel male" kostade det 500 Bath
extra om jag skulle ta med mig en "vän" på rummet . Jo jo.....

Vandrade runt lite och kollade på marknaden och tog några öl. Överallt så
blir man påhoppad med erbjudanden om massage, Go-Go barer o.s.v. o.s.v.
Lite tröttandei längden! Fast massage tjejerna/killarna är rätt kul, ofta
sitter dom i en liten grupp utanför och så fort man går förbi börjar alla
pipa "massage, massage" ungefär som ett bo med hungriga fågelungar
och sen tystnar dom när man passerat.

Åt japansk snabbmat...gott!
Nu är det dags att sov för nu är jag trött!

Dålig bild från marknaden: